den dummaste myran i stacken

Träffade den dummaste myran i stacken en dag, satt behagligt tillbakalutad vid bordet på altanen och studerade denna till synes pigga krabat som sprang runt, runt och inte verkade fatta alls att hela naturen låg framför honom. Vad gör en myra på ett bord, tänkte jag, inget fanns att äta, färgen på bordet är mörk och tillverkat av aluminium eller något kompositmaterial så om inte myran var extremt intresserad av design av moderna trädgårdsmöbler var den verkligen på fel plats och jag slöt mig till att det var en myra med mycket liten hjärna som trampade av och an utan att förmå sig själv åt att göra något vettigt av livet och sommaren. Att han befann sig där mol allena bortsett från mitt sällskap som inte tycktes beröra honom alls så verkade han helt mal placerad i tillvaron. Fast det är sant, vad gjorde jag under tiden? Ja inte sprang jag runt och fick på det viset lite motion, utan jag bara satt där och grubblade över en till synes stendum myra, så vem av oss var mest korkad? Vem vet, kanske myran genom sitt rörelsemönster över bordsskivan utförde avancerade studier av mänsklig passivitet, kanske han mot kvällen tillbaks i stacken nedtecknade sina iakttagelser av denna väldiga jätte som totalt snöat in på en sällsynt ointressant bordskiva, vad vet jag? Fasansfullt vore om myran framåt småtimmarna underhåller de andra med humoristiska utläggningar om den dumma människan som inte ens kommer upp ur stolen utan bara sitter där som ett fån. Vad vet jag? Inser att jag bör ha ett samtal med min granne Roger som vet så mycket om vad som rör sig i naturen och kan skilja på både fåglar och insekter även när han inte ser dem samtidigt. Jag får fortsätta mina studier så kanske även jag en dag förstår naturens under. Jag ska börja i morgon redan om jag bara kommer upp ur stolen och kan stänga ner datorn en stund. Så där ja!

Kommentera