tvångsmässigt beteende

Lite pinsamt det här. På min förra hemsida gjorde jag mig lite lustig över bloggare och deras ofta menlösa skriverier. Följer inga bloggar och idag ska man ju snarare twittra eller följa ett antal Twitter. Får nog ta reda på mer om det där Twitter…                      Och kanske maskera min egen hemsida lite bättre, den påminner ju faktiskt om just en blogg, men det är bara som det ser ut.

En sak på internet som jag brukar besöka är ”forum”. Det finns fina forum. pratabas.se är trevligt, cykelforum.se är en favorit, där möts både nördar (förlåt uttrycket pryltokar och ni som cyklar Mälaren runt bara så där efter arbetet) och motionärer utan konflikter och alla inlägg respekteras såvida det inte handlar om LCHF eller andra dieter, kanske just dieter väcker det sämsta hos människan? Själv blir jag lite ilsk bara på tanken att inte få äta det jag vill och när som helst.

Behöver jag begripa något som gäller datorer, telefoner eller liknade så gäller självklart sweclockers.com där ingen fråga är för dum och dessutom har den redan besvarats om man orkar och kan söka, tonen är kanske ibland ”nördig”, men alltid lika vänlig och förlåtande. Annat är det då på fotosidan.se eller maringuiden.se, där har man tydligen en viktig regel att alla inlägg måste bemötas otrevligt. Nej, inte riktigt så, men nästan. Ta någon nybörjare som ställer en relativt enkel fråga om någon teknisk detalj, svaret han (det är mest män på dessa otrevliga forum) får är exempelvis ”googla!” eller ”det finns 1000-tals trådar om det redan, sök för f-n!”. OK, det var extrema exempel, annars kan det hända att någon verkligen försöker svara på frågan, men då kommer Bror Duktig och hans gelikar och ger sig på den som svarat och anklagar honom (fortfarande mest män) för att vara idiot och inte veta någonting. Sedan kommer en infekterad debatt på 278 inlägg runt vem som är dummast innan forumvärden stänger tråden.

Alltså borde jag bannlysa mig själv från vissa forum, men inte då. Istället dras jag dit precis som jag inte kan låta bli att lyssna på Ring P1 nästan varje dag. Man har dock från Sveriges Radios sida förkortat mitt lidande till 30 minuter per dag vilket jag tycker var fint gjort då det sänkte mitt blodtryck mer än de piller en stressad ST-läkare skrev ut. Varför detta självplågeri undrar Ni säkert? Jag med, begriper inte alls hur jag är funtad, troligen någon defekt gen som spökar och ger ett konstigt beteende när jag istället kunde läsa en god bok eller göra lite nytta. Skriva något till sittbrunnen.se till exempel. Fast vänta, kanske ska kolla att inte Nicklas börjat med forum där med, fast då kan jag gå med under användarnamnet ”supersmarta killen som vet allting om allt mycket bättre än någon annan” Ingen kommer ju veta att jag är 56 år och inte vet mycket om någonting. Tror jag kommit på något/CA

Kommentera