Det händer en del i Tintins liv som hund, besök hos veterinären där höfter och armbågar röntgades och resultatet lät inte vänta på sig, full pott! A på höftleder och UA på armbågar. Vilket slår sönder min teori om att han är en bortbyting, ni vet som trollen gör när de stöter på ett sällsynt vackert barn eller varför inte en hund? Nåja, för det mesta är Tintin en mycket väluppfostrad hund och söt som få. Vilket somliga dagar är tur för honom, vem kan bli arg på den nosen?

”Det finns hundar som är rädda för att gå till veterinären, inte jag inte, där finns så många spännande dofter, hundar, katter och en stor burk med hundgodis som husse med viss möda lärt sig öppna. Fast det senaste besöket var lite märkligt, minns inte så mycket förutom ett lätt stick i benet. Sov tydligen en stund och vaknade upp igen med nyklippta klor, men tycker det är en klar overkill att sövas för det lilla. Sedan började de riktiga övningarna. Husse som ibland är lite klantig hade bucklat till bilen även om han påstår att han är oskyldig, men ni vet hur de är? Försvinner söndagssteken är det hundens fel och blir det repor på bilen är det troligen mitt fel det med, jag som inte ens får sitta på förarplatsen! Nå, vi skulle åka kommunalt hem vilket innebar en promenad till tunnelbanan, en rätt trevlig resa med vänliga medresenärer som tyckte jag var söt och det har de ju rätt i. Därefter 2 bussar och ytterligare en promenad innan vi var hemma. En heldag får man nog kalla det. Väl hemma var det skönt att dra på sig morgonrocken och äta en bit mat.

Min företrädare Vilma påstås (förstås) varit en förträfflig vakthund, vi Welshar är inte dåliga vi heller, missar aldrig att med glada skall och viftande svans möta såväl vän som främling, de kan ju ha något gott i fickan. Nu har husse satt upp en skylt där han varnar för mig, känner mig märkligt stolt, men är medveten om att jag kanske inte lever upp till förväntningarna fullt ut. Fast när min kompis Hugo eller ännu bättre Alfons är här så får busarna se sig för. Där snackar vi tuffa grabbar!

Annars är det mycket träning just nu,misstänker att husse har planer på att utbilda mig till jakthund och jag är otroligt talangfull, så länge belöningar hägrar, vi Welshar förväntar oss faktiskt betalt för jobbet. Är man av gammal fin familj och har stamtavla så ingår det liksom. Visst?

Blöta tassar och glada skall önskar Tintin

”Med en Welsh i huset så blir det aldrig långsamt”, kanske inget gammalt djungelordspråk, men träffande. Welsh Springer Spaniel beskrivs som glad, aktiv oförutsägbar och intensiv ras, det är bara några egenskaper förutom att den är outtröttlig och ständigt hungrig. Som väl är har den en väldigt hög ämnesomsättning så till skillnad mot husse syns det inte alls.

Fast det här ska ju mer vara Tintins betraktelser i serien ”Ett hundliv” så jag låter honom ta över tangentbordet. Fast det är lite svårt med så stora tassar så han får helt enkelt diktera så knackar jag ner.

”Livet som hund här ute på Färingsö är rätt OK, visst har jag synpunkter på mängden mat som serveras i på tok för små portioner, men som väl är utgår ibland bonus i form av en skål filmjölk och en och annan godisbit slinker ner när jag som omväxling lyssnar på ett kommando eller så. Lystring är annars inte min starka sida, om jag ska tro Husse, men det är förstås lite oklart då jag inte hör på så noga. Husse pratar lite för mycket och har sällan något viktigt att säga utöver ”Varsågod, ska vi gå ut eller hopp och lek” .Och en regnskur är inget hinder för en Welsh. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder och hussar.

Nåja, förra veckan var jag med Johan, en av mina hussar och bodde både i Enköping där vi var i svampskogen och jag var väldigt duktig och hittade massor med kantareller även om jag tydligen missuppfattat en del av övningen genom att mest springa runt och trampa på svampen husse och hans fästmö just höll på att plocka upp. Sedan åkte vi till Tallkrogen och där jag gjorde succé med min imitation av spökhunden genom att drapera mig i en gardin. Enligt mina hussar är det en av de få tillfällen jag faktiskt satt still under ett fotoögonblick, annars gör jag mig bäst i hög fart eller i djup sömn i en soffa eller säng.

Eftersom jag etablerat mig som skribent här på nedskrivet.se så har jag också skaffat mig en mailadress tintin(at)nedskrivet.se så nu kan du skriva direkt till mig. Ser fram emot det, men vill bara ha positiva synpunkter. Inget gnäll eller skäll tack, jag är faktiskt en liten oskyldig hundvalp…”

Glada skutt önskar Tintin